tisdag 28 januari 2014

Förintelsens dag 27 Januari 2014

Igår var det en speciell dag. Den 27 januari är den dag vi hedrar de som föll offer under förintelsen. Det var då koncentrationslägret Auschwitz befriades av Röda Armén, 27/1-45. Men för oss på Lidingö är det även den månad då lidingösonen Raul Wallenberg arresterades av Röda Armén i Budapest och försvann, den 17 januari 1945. Det är fortfarande överlevare omkring oss, många av dem har på ett ofattbart starkt sätt delat med sig sina historier om kriget, ondskan, hoppet och framtidstron. Att människan besitter en otrolig styrka att överleva och gå vidare. Om än ärrade.

Jag är så tacksam över att jag som 13-åring fick tillfälle att träffa och lyssna till Ferenc Göndör. Hans berättelse finns fortfarande kvar inom mig. Och jag håller den och honom som en liten stjärna på mitt inre himlavalv, där flera stjärnor glittrar och håller mig sällskap mörka kvällar och då vemodet sätter in.

Samma kväll talade Michael Wernstedt, hans mormor är syster till Raul Wallenberg, och han sa mycket klokt att idag sitter det fler främlingsfientliga folkvalda ledamöter i Sveriges riksdag än det gör i något annat europeiskt parlament. Detta är värt att tänka på nu när vi går in i valrörelsen, supervalåret 2014.

Igår den 27 januari 2014 fick jag förtroendet att hålla inledningstalet vid Raul Wallenbergmonumentet på Lidingö. Här är vad jag sa;

Det är 69 år, idag, sedan koncentrationslägret Auschwitz befriades av Röda Armén, den 27 januari 1945.

Det är 69 år och tio dagar, idag, sedan Raul Wallenberg greps av Röda Armén i Budapest och för alltid försvann, den 17 januari 1945.

Det är därför vi, idag, samlas här vid Raul Wallenbergmonumentet. För att minnas och hedra alla de själar som föll offer för förintelsen, för de själar som vågade stå emot ondskan, överleva ondskan och dö för godheten.
Godhet och ondska har följts åt genom årtusendena som syskon. De har inget val de finns där bredvid varandra. Kanske är det så att utan ondska kan inte godheten lysa så starkt? Både godheten och ondskan kan förpackas så väl att vi knappt ser det, vi förnimmer det bara.

På senaste tiden har vi sett hur ondskan åter igen visar upp sitt ansikte. I Kärrtorp där Kärrtropborna tillsammans stod upp för mångfald i sitt eget område och överraskande blev överfallna av nynazister. Där en vecka efteråt, tusentals Stockholmare visade godhetens ljus och tillsammans visade att det här tolererar vi inte. Vi tar tillbaka ljuset, gatorna och framtidstron.

Denna dag handlar om detta, om reflektionen över det som varit, historien. Om framtiden, hur lever vi vidare i fotspåren av dem som visade ett ofattbart mod under ondskans tyranni?

Det är idag, 187 dagar kvar till den 2 augusti. Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944, för snart 70 år sedan, tömdes den romska delen av Auschwitz. Nära 3000 romer dödades under dessa få timmar. Vi ska inte glömma att det var många som förintades under detta mörka krig. Judar, Romer, oliktänkande, homosexuella, förståndshandikappade, de som såg annorlunda ut, de som sa emot. De som valde att stå fast vid sin övertygelse och tro.

Idag den 27 januari 2014 matas vi med bilder från krig utan slut, i Syrien, i Centralafrikanska republiken. Kanske är det mer viktigare än någonsin att vi nu inte glömmer vår medmänsklighet. Att vi förnimmer godheten inom oss.

Att vi som vuxna visar modet att ta ställning för det goda emot det onda. För att våra barn ska lära sig av oss. För att de ska våga stå upp för sina vänner, klass- och skolkamrater. För det är där det börjar, i skolan. Det är där våra barn ska förfina sina kunskaper om medmänsklighet, om värdet av att ha ett öppet sinne och våga se om någon är ensam, gör sig illa eller blir behandlad respektlöst. Och våga agera därefter. Att de vågar stå på den svages sida. Det är där i skolan, våra nya goda ljus ska stöpas.

Det är därför vi, idag, samlas den 27 januari. För att hedra de som föll offer för ondskan, för att reflektera och ta till oss kunskapen om vilka förfinade mekanismer som sätter ondskan i rullning, för att lära ut det till nästa generation och för att premiera den unga generationen på Lidingö som i skolan har visat upp just detta. Medmänsklighet, respekt, godhet och nytänkande.

Det är nu mörkt och kallt, men facklorna visar att ljuset alltid tränger undan mörkret. Godheten tränger alltid undan ondskan. Låt oss därför nu gå in i värmen och fortsätta denna viktiga kväll – tillsammans.

Tack!